VÅRTECKEN!

I helgen vred Sverige fram klockan och sommartiden ger oss redan ljusare kvällar. Samtidigt vrider vi på Matix upp tempot i uppsatsprocessen. Sen ett tag tillbaka har vi nu 100 procent fokus på magisteruppsatsen - Matixårets sista uppgift (förutom några spännande reflektioner då såklart). Att skriva uppsats på Matix är, som med allt annat, lite annorlunda. Det roligaste men också svåraste är att man har två olika företag att ta hänsyn till. Två företag som inte alltid är så lika, vilket försvårat framförallt ämnesval. Samtidigt får jag inblick i ytterligare ett företag och får se hur dem arbetar med strategi och tillväxt. På grund av vår enorma tillgång till material som vi kunnat samla på oss under vår tid på företagen ökar möjligheterna men också förväntningarna på att kunna skriva en riktigt grym uppsats.

Som tur är har jag en grym kille i form av Jonte att skriva tillsammans med. Lugn som en filbunke stakar han ut vägen och ser till att vi hela tiden är på rätt spår. Skönt det! Dessutom har en sammansvetsad klass och upplägget på Matix förvandlat opponeringstillfällena till givande och utvecklande diskussioner som faktiskt hjälper dig framåt. Inte som på kandidaten där opponeringen mest var ett nödvändigt ont med kommentarer från någon man knappt träffat innan.

Parallellt med uppsatsen hänger också tankarna på att det finns ett liv efter examen. Förväntan blandas med en smärre panikkänsla när man tänker på att vi nu bara har två månader kvar i vår bubbla. Verkligheten knackar på dörren - och jag som inte ens har jobb än. Allt fler i klassen börjar prata om att vara kvar på sina partnerföretag. För mig är detta inte alternativ - orättvist hm... Hur ska man tänka; Vilka jobb ska man söka?; vem skulle vilja ha mig? och givetvis; har alla andra redan fått jobb? Är pension en möjlighet redan vid 25...? Frågorna är många och tiden går alldeles för fort helt enkelt.

Å andra sidan har jag, förutom utbildning, dessutom något som endast 29 andra nyexade kommer ha, erfarenheten från ett riktigt praktikföretag. Ett ställe där jag fått testa mina teorier och utmana med mina tankar under hela året. Det har varit grymt lärorikt och man har verkligen fått lära sig att ta för sig. Våga göra fel, våga utmana och tro på sig själv. Hela världen ligger nu framför mina fötter. Jag kan söka vilket jobb jag vill och det gäller att hålla självförtroendet på topp. ”Om de inte vill ha mig, vem skulle de då vilja ha?” Kanske kan det bli något av mig också…

Men nu lägger vi uppsatser, utkast och opponeringar på hyllan ett tag och drar till Warszawa i helgen. Det lär ni få läsa om i nästa veckas blogg. Skål i Polen…

/Martin W

P.s: GLÖM NU INTE att söka Matix på antagning.se senast den 15 april