Blev året som du tänkt dig?

Jag tror de flesta som läser rubriken ovan redan kan räkna ut svaret på denna frågan – NEJ, det blev det verkligen inte. Många förväntningar och förhoppningar som jag hade på det här året har tyvärr inte alls slagit in, medan annat har blivit så mycket bättre. Dock inser jag när jag sitter här och skriver detta, att mycket av det som inte blivit som jag tänkte mig är en konsekvens av restriktioner och Corona-pandemin.


Efter 4 år av aktivt studentliv nere i Lund, var jag oerhört taggad på att få se en ny studentstad och uppleva ett nytt universitet. Vi startade året i en god anda (då restriktionerna var mindre) och sågs regelbundet med klassen och Lärteamet. Jag slogs direkt av hur trevliga och likasinnade alla i klassen var! Men sedan okt/nov när de nya, hårdare restriktionerna kom har jag inte varit på Handels en enda gång. I början var jag oerhört ledsen över att vi inte kunde ses och plugga tillsammans, men med årets gång har jag lärt mig att se fördelarna med det också. Den stress som jag känt av tidigare när jag pluggat har jag inte upplevt alls, och jag haft mycket mer fritid. Jag som trodde att magisteråret skulle bli mitt ”stressigaste” pluggår hittills – så blev det inte alls!


Gällande partnerföretaget var en föreställning som jag hade att detta skulle vara lite av en ”perfect match”. Att jag från dag ett skulle känna ”wow, vilket ställe”, ”här vill jag jobba i framtiden”. Så blev det inte för min del. Även om mitt partnerföretag väldigt välkomnande så var det inte riktigt som jag tänkt mig och jag upplevde istället första veckorna som väldigt påfrestande och utmattande. Jag hade svårt att hitta min plats och förstå hur jag skulle kunna bidra på mitt partnerföretag. Det tog ett tag, säkert två-tre månader, innan jag lärde mig att hantera situationen. Nu ett drygt halvår senare, är jag dock tacksam för denna erfarenhet och jag inser hur mycket jag har lärt mig av att vara på just mitt partnerföretag (en bransch och miljö jag troligtvis aldrig skulle hamnat i annars). Så jag som trodde att partnerföretaget skulle vara en ”perfect match” – så blev det inte, det blev en utmaning att anpassa sig till och ta vara på!


Team-building med älskade Keramix! <3

Sist, men absolut inte minst, vill jag säga några ord om Matix-klassen. Visst att jag hade lite förhoppningar på klassen, att det skulle vara ett gäng goa pluggkompisar, men klassen har överträffat alla min förväntningar. Att få hamna i en grupp med 30 likasinnade, som är aktiva på lektioner, öppna och delar med sig av egna tankar och erfarenheter, är en möjlighet som inte kommer för ofta och som har varit oerhört utvecklande. Klassen har varit helt avgörande för min motivation. Och om man är nyinflyttade för att plugga sin master i Göteborg behöver du inte oroa dig – Lärpartner blir din bästis, Läreamet blir din familj och Matix-klassen blir ditt umgänge – allt det sociala du behöver är liksom kirrat o klart!





Så för att sum-up litegrann, nej året blev nog inte som jag tänkt mig, men med tanke på hur det kändes i september-oktober så blev det bättre! Under året har jag fått ett par nya bästisar, 29 nya vänner, en oförglömlig kick-off, personlig utveckling, EN MAGISTEREXAMEN, en magisk team-building helg med mitt Lärteam och jag har jobb klart efter examen, det är inte fy skam för ett corona-år!


Tack för mig! :)


//Karin



0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla