Livet är orättvist, matix likaså

Hej alla! 
 
Någon vidare presentation av mig känns överflödig, ni får nöja er med att jag heter Clara, är 26 år gammal och kommer från Göteborg. Mina kära klasskamrater har skrivit det ena fantastiska blogginlägget efter det andra. Att det är en grymt gäng och att vi har väldigt kul tillsammans tror jag att ni förstått vid det här laget. Jag tänkte istället prata om något annat: Matix är inte rättvist. 
 
Tillåt mig att förklara. Ett matixår kan se väldigt olika ut. Det gäller vad ni kommer att lära er och ta med er från föreläsningarna och vilken personlig utveckling ni går igenom. Men det kommer också att bero på vilket företag ni hamnar på. Jag är en av två i klassen som bytt partnerföretag under året, så man kan säga att min resa började lite haltande. Av olika anledningar fungerade det inte på det partnerföretaget jag var på och efter några månader bestämdes det att jag behövde byta. Det var inget lätt beslut och jag kan ärligt erkänna att det var några tuffa veckor av velande, tårar och uppgivenhet. Till och med till den grad att jag faktiskt funderade på att hoppa av ett tag. Jag tyckte att det kändes fruktansvärt jobbigt att både behöva avsluta där jag var, likaväl som att komma in på ett nytt företag flera månader in i utbildningen. Jag undrade varför det var så jävla orättvist, och varför jag var en av dom som behövde byta. Kunde det inte bara ha fått gå lite bra för mig? Men så hände någonting. Efter magisk stöttning av mina klasskamrater (tack!) så tog jag mig i kragen och avslutade arbetet på mitt första partnerföretag såväl som introducerades för mitt nya. Helt plötsligt hade jag tagit mig igenom de tuffa veckorna och kommit ut på andra sidan, så många erfarenheter rikare (jag bemästrade en svår situation, jag bröt upp och började om). Mitt nya företag tog emot mig med öppna armar och efter bara några veckor kände jag hur jag började blomma ut. Och herregud, helt plötsligt kändes allt orättvist igen, fast åt andra hållet! När jag idag pratar om mitt partnerföretag känns det istället orättvist för att jag har fått det så himla bra.
 
Alla företag är olika, det innebär också att allas matixår kommer att vara det. Ingens resa kommer att vara den andra lik. Ni kommer uppleva mängder med känslor, och antagligen inte samtidigt som era klasskompisar. Ni kommer ha bra dagar och dåliga dagar. Ni kommer att älska det och ni kommer att hata det. Det kommer att vara skitroligt och det kommer att vara jättetråkigt. Det kommer kännas som att ni står still, och det kommer kännas som att utvecklingen skenar iväg i en rasande fart. Efter de här sex månaderna så tror jag att jag vågar påstå att det är det här som är själva resan! 
 
Med det sagt, livet är orättvist och matix likaså. Men det är det som gör resan både värd och spännande! Och oavsett hur ert framtida matixår blir så kommer det vara fyllt med utveckling, utmaningar, tårar och skratt. Ta vara på möjligheterna ni får och bemästra svårigheterna ni möter. Jag vet att ni klarar det och jag lovar att det kommer vara värt det! 
 
All kärlek, 
Clara 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Etikettmoln